Tillägnad till Dallas

Älskade Dallas 2012/2013

Saknar den tiden vi hade tillsammans. Kommer alltid att komma ihåg vår tid tillsammans.

Kommer alltid att glädjas åt den tiden vi hade. 

Kommer aldrig att ångra de sakerna som hände;

De sakerna jag sa eller inte sa. De saker som jag gjorde eller inte gjorde.

Jag är nöjd över vad som hände och ångar inget.

Kommer alltid att minnas de lyckliga stunderna, Liksom de mindre lyckliga stunderna.
Jag kommer alltid att värdera tiden jag fick spendera med de underbara människorna. 

 Men mest av allt, Jag kommer aldrig att glömma läsåret 2012-2013.

Då var ännu ett år på Dallas över. Många tårar fällda och jag känner en tomhet inombords. Fick ett stipendium för personlig utveckling, vilket jag verkligen inte förväntade mig. Förra året ville jag verkligen ha det, men i år så kände jag att jag inte kunde få det för att jag hade utvecklats så mycket förra året; men där hade jag visst fel. Satt och försökte att lista ut vem det kunde vara, trodde på den ena och sedan på den andra, men sedan när "din egen sydda klänning" (något i den stilen) lästes så fattade jag att det var jag. Snacka om att jag var chockad. Fick höra av flera att jag verkligen förtjänade det och allt, men trodde verkligen inte att det var jag som skulle får det. Har inte ännu fattat att jag fick det.

Annars så känns det verkligen tomt som sagt. Och sedan lite extra vemodigt. Det är nämligen så att några av oss från skolan for till Ratan och tältade, och jag fick verkligen känslan att det var något mera mellan mig och en kille, så jag frågade honom (efter att han sa till några att han inte kunde sova, men hade mig som nalle och kunde sova då. Frågade honom om det var allt, att jag bara var en nalle eller om det var något mera. Han sa att han e som "gosig" med alla.) men han ser mig bara som en kompis och inget mera och bad till och med om ursäkt om jag hade fått för mig något. Det känns verkligen vemodigt, men på samma gång så känner jag mig lite sur, för hur det har varit mellan oss två har inte varit "bara vänner" beteende. En kompis sa till mig att hon aldrig ha sett han bete sig som han gör mot mig, mot någon annan; vilket går emot vad han sa att han e så mot alla.

Så just nu så försöker jag att se det från det ljusa sidan, fast jag vart nobbad. Som att det e bra att han inte e intresserad av mig så att jag inte behöver "kära ner mig" i han och missa någon underbar kille som faktiskt e intresserad av mig.
På något sätt så "hjälper "dessa meningar mig en bit på vägen när det gäller att försöka att tänka positivt:

"I will not be any man's half-time, down-time, spare-time,

or sometimes. So don't waste my time"

"When I look back on my life, I see pain, mistakes and heart ache.

When I look in the mirror,I see strength, learned lessons and pride in myself."

"Cry as hard as you want to, but just make sure when you're finished, 
you never cry for the same reason again."

Ska nog försöka att lägga upp lite bilder från skolåret, kanske blir i morgon. Hade egentligen tänkt att fara in i till ume för att se några från skolan som skulle spela med sitt band, men känner att jag inte har orken i kroppen. Min hals håller på att ta kål på mig, håller på att tappa rösten på kvällen; igen. Ville verkligen se dem. En av dem knackade i glaset vid middagen igår och sa att alla var inbjudna, men dagen tidigare så hade en annan bjudit in mig, och på något sätt så fick jag känslan av att inbjudan var: "jag skulle verkligen gillar om du skulle vilja komma och se när vi spelar." Men jag har verkligen inte orken.

Sedan efter att vi lastat ut allt från bilen (alla saker som jag tagit hem från skolan) så for vi till Sanna för att höra med henne om jag möjligtvis får praktisera hos henne (hon har en syateljé). Frågade samtidigt henne om hon hade någon lösning på mitt problem som jag har med min dragkedja till min klänning som jag sydde. Hon sa att jag skulle byta ut den dolda till en vanlig, så om jag får praktikplatsen (det verkar som att jag får va hos henne just nu i Juni. Hon har sedan semester och sedan börjar jag om skolan när hon börjar igen) så ska jag nog fixa dragkedjan om hon tillåter mig.

I morgon blir det att fara och fiska och börja med att antagligen städa rummet för att börja att tapetsera min fondvägg, eller så blir det att fortsätta med mitt renoverings projekt.
Nä, nu ska jag gå och lägga mig så att jag vilar upp mig så att jag kan bli snabbare frisk.