Äntligen framme i Australien

Efter en bokning på Arlanda och många timmar senare så har jag äntligen kommit till min värdfamilj i Australien. Känns redan nu som att de kommer att bli asbra att bo med dom.
Bor för tillfället i det minsta rummet med en annan tjej, men i November så blir ett större rum ledigt och då anfaller vi nog det skulle jag tro.
Vi får betala veckovis för wifi och betala en summa för att tvätta (bara en gång, så om man vill tvätta tre tvättar en gång så betalar man bara för en gång. Måste ju självklart betala nästa gång).

Men jag kanske ska ta det från början.
For tidigt hemifrån för att hinna med planet från Umeå till Stockholm. Väl på Arlanda skulle jag sedan ta mig till T-Centralen med buss (visst hette det så?) Så jag gör vad vilken annan vettig Norrlänning gör i jobbiga tider, frågar om hjälp av en riktig inföding = En riktig Stockholmare (inge piratkopia här, the real deal).

Var inte så att jag var orolig eller nervös för själva flygandet, nejdå, den dära jäkla bussresan (jäkla norrlänning, pallar inte av det lättaste på hela resan). Men jag hör av mig till Herr August och får hjälp av honom. Tapper man som hjälper en norrlänning i nöd.
Jag skulle nämligen få hänga hemma och några släktingar i väntan på flyget som skulle ta mig till London (sedan Singapore och slutligen Australien)

Guldhjärta till Margareta och Eje. Gödde mig och skickade med mig matsäck.
Väl åter på Arlanda så får jag höra att dom måste boka om mig för att planet som ska ta mig till London är sent, och jag kommer aldrig att hinna med planet till Singapore.

Allt löser sig (as snabbt och inga problem alls). Blir Helsingfors istället för London. Sitter på den flygplatsen och fördriver tiden i alldeles för lång tid och hinner äta min matsäck(börjar bli trött, skulle kunna sova där jag sitter). Sen händer bara tråkiga saker:
-Går på planet
-Kan inte sova (vet inte hur jag ska ha mina mil långa ben)
-Får ännu mera mat
-Sover lite
-Ser på olika serier och snabb kollar på någon film också

Kommer på nästa flygplats, trött som bara den och har ont i hela kroppen. Växlar in den ensamma 50 lappen som jag har med mig och får lite Singapore dollar. Köper mig en bigback på burgerking. Bla bla bla, bla bla bla (hände inte så himla mycket. På nästa plan. Hittar typ hur jag ska ha bena. Tittar på lite mera serier och filmer)

Väl på slutdesenationen så ska jag fylla i en lapp (har ju sett "gränsbevakning Australien" så jag vill va extra nogra med att jag inte kryssar i fel. Kommer igenom tullen utan problem och ska nu bara leta rätt på EF.
Dom ska synas tydligt (En rosa tröja eller en skylt)
Det gör dom inte.

Efter lite "Ser jag vilsen ut så kanske någon hjälper mig" så hittar jag dom. Träffade även en trevlig äldre man som hämtade en såndära vagn till mina väskor. (ska väl ändå vara tvärt om, unga som hjälper äldre)

Avlämnad hos min värdfamilj och dom är ju typ bäst. Först så var jag rädd att som inte skulle vara det. Mådde väl inte så himla bra efter att inte ha fått sova något (och inte fick jag göra det nu heller, skulle bli svårt för mig att sova i natt om jag sov mitt på dagen) hade ju inte fått en såndära kärleksfull kram som bara en mamma eller en bästa kompis kan ge en när man har en sugig dag.

Tog i alla fall en efterlängtad ducsh (inte bytt kläder på flera dagar, och luktade nog som det också)

Sen när det var dax för lunch, grillat kött, smakade även bjuden på en brasiliansk dryck (vodka och annat som en annans students pappa gjorde) Var i alla fall trevligt. Fick även träffa en som bott där tidigare men som flyttat ut för att den är färdig med kursen och ska snart hem igen. Fick då höra olika historier om hur folk har haft det hos andra värdfamiljer.

Aja, känns som att jag börjar att svamla, dax att säga tack och adjö för denna gången.

Nedränkningen

Jamen nu närmar det sig. 5 dagar kvar tills jag lämnar Sverige och far till Australien. Kan ni fatta det!! (och jag har inte än börjat att packa något)
Ska försöka att vara duktig att skriva något då och då. Överväger att starta en ny blogg just för resan. Vi får helt enkelt se.

Har ju lyckats att skaffa körkort ju. har blivit "taxi" nu, som ikväll. Imorrn börjar älgjakten och mamma och pappa ska sova över i mammas barndomshem. dom hade packed en hel del saker som dom skulle ta med sig, men glömde en påse. Går lätt att lista ut vad jag fick göra. Köra dit och lämna påsen.

Imorrn så ska jag till dallas (inte för att plugga) för att göra en kompletterings grej. Var där i torsdags för att göra samma sak som jag ska göra imorrn (ska bara göra redovisning 1.1) Känns konstigt att va där när man inte går där.

Var lite små roligt. Alla som gick där förra året (som jag såg) och se som känner mig sedan tidigare år sa hej och kramade mig utom en. Är en människa som jag har svårt för  men jag är fortfarande trevlig mot den. Denna personen satte sig bredvid mig på fikat (utan att veta att det var jag som satt bredvid) och tog sedan sina grejer och sa "jag måste flytta mig" när den upptäckte att det var jag som satt bredvid. Känns lite små lustigt.

Australien

Oj oj oj vad tiden går när man har mycket att tänka på. Just nu är det som sagt lite mycket som händer för mig. Håller på att ta körkortet nu (nu när jag har tid) ska fara ner till Göteborg och träffa folk, fixa lite inför resan till AUSTRALIEN!!

För i september så far jag till Australien och är där i 6 månader. (skulle vilja va där längre, men ekonomin e inte med mig)

Dallas är äntligen slut!! och jag e så himla glader över det. Trivdes inte det minsta på skolan sista tiden, mådde bara skit och kände mig ensam. Folk fick mig att känna att jag inte var "nog". Pratade till och med om detta till en person som verkligen fått mig att känna så (och som visste att folk ibland få mig att känna så. kanske låter som en bagatell grej "inte känna att man är nog" men det e inte en liten grej och tänker inte förklara)

Sa bara till personen att jag hade börjat att känna att jag inte var bra nog som person att vara vän till personen. Personen i frågan vart "Va? vad har jag gjort" och så berättade jag att när jag sa "kan du komma till mitt hus och hänga någon gång" (va less att vara i dens hus hela tiden) och människan i frågan hade inte kommit förbi en enda gång (vi slutade att umgås i samband med att jag slutade att vara i det huset) och människan svarar "jag har haft så mycket att göra". och jag tvivlar inte på det. men människan har kunnat hänga i andra hus, men inte i mitt hus, när jag BAD att den skulle göra det.
Fick åter igen "det va inte meningen. har haft så mycket att göra" men faktan är att den kunde hitta tid och hänga med andra, men inte med mig.

kanske inte låter som en stor grej, men för mig så är det en större grej. ingen stor men inte heller liten grej, mittemellan grej.

men aja, ska inte tänka eller skiva så himla mycket om sånna människor nå mer. finns mycket som jag e frustrerad eller känner mig lite sårad över.

Ska i alla fall till Australien och jag e sjukt taggad!! ska ha kul, träffa människor och skaffa as många fina minnen.

Tråkar...

Att det ska vara så himla svårt att ta några minuter och sätta sig och skriva. Fattar att jag inte gör det, när jag har mera än "några" minuter över, har nämligen inga lektioner nu förtiden (typ 3 lektioner på hela veckan) E som klar här på skolan (var det innan jul menmen) att det ska vara så svårt att skicka in mina uppgifter som redan e färdiga. Fattar inte!!! Blir lite tokig på mig själv.

Det e för övrigt inte så himla kul att ha för mycket tid, det leder till att man börjar tänka och fundera på saker som man borde lämna ifred. Tur att det finns en kurator på skolan som man kan prata med. Har för det mesta varit för mig själv sedan jag kom tillbaka från England. Brukar gå ner till ån för att se om jag kan få syn på någon bäver (har hänt en gång hittills, men har blivit skrämd av bävrar flera gånger, sist igår)

Imorr'n så är det valborg och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Har bjudit in folk till min stuga, om det finns bilar att låna så att man tar sig dit. Kanska far till Göteborg sedan på fredag, ska nämligen vara en retrospelmässa där nere på lördag. Måste komma ihåg att prata med Carl igen. Frågade honom om han kände någon (han kommer därifrån) som ville/kunde ta emot en fattig student under helgen.

På tal om något helt annat. Har en skrivmaskin på mitt rum och i fredags så skrev äntligen lite folk på den. Väldigt roligt att läsa vad folk har skrivit. Så nu sitter det ett nytt papper så att folk kan få skriva nya saker (om det händer).

Tillbaka till Sverige

Så nu är jag tillbaka till Sverige igen efter 4 veckors pluggande i England. Hade ju tänkt att jag skulle blogga när jag var i England och hålla er uppdaterade men så vart det inte, hade som inte tid med med det. Men denna gången så hamnade jag hos en jätte bra värdfamilj och så fick jag också en jätte bra rumskompis (delade rum) och lite av detta har jag ju redan skrivit om, så om jag upprepar mig så e det för att jag inte minns vad jag skrev sist och orkar inte heller läsa igenom vad det var som jag skrev.

Jag önskar att jag hade valt att plugga i 6 veckor, men jag kom på i efterhand att varför jag var så säker på att jag bara ville ha 4 veckor var just det att förra gången så hade jag inte en sån bra upplevelse och tiden kändes som en evighet. Tillmotsats till denna gång. Denna gången kändes det som att tiden bara försvann, som att jag just lämnade Sverige för England.

Har gått på puben flera gånger och testade även att gå på en klubb (jäklar vad hög musiken var där, fattar inte hur folk klarade av det) På vägen till och från skolan så pratade jag för det mesta med "the lollipop man" (han står vid ett övergångställe vid en skola och stoppar trafiken när det behövs) han var jätte trevlig och han gjorde att jag alltid vart lite mera glad.

For på till Bath (där en man gick in i min axel så att jag uppsökte en läkare för att få smärtstillande men som även skickade mig för att ta nya bilder på axeln [vilket jag tyckte var onödigt] och där såg dom att jag hade en fraktur på nyckelbenet också) for till London och vandrade omkring där. for även till Isle of wight (som min mamma var och pluggade på där hon var i england när hon var 16 eller något sånt) det blåste sjukt mycket.

Gett lite pengar till en hemlös, "gett" mycket pengar till Primark och Superdrug (känner dock att jag skulle ha köpt lite till kläder från Primark) Har badat i havet, spelat uno och "lärt" mig några nya regler från folket från Schweiz. Sen så har jag bara njutit av solen (har haft mellan 14-16 vissa dagar och oftast över 10 grader) lyckades att få lite färg efter att ha suttit ute och läst en bok i kanske 1,5 timme (ansiktet mot solen) och sen 1 timme med ryggen mot solen

Resan hem så gick fösrt min väska sönder som jag hade lite grejer i (även datorn men det klarade sig) så det blev att tömma väskan och stoppa ner dens innehåll och väskan själv i ett av bagagen (behöll datorn som handbagage) Höll på att inte hinna på tåget från Christchurs (nästan) sen var det att sitta där i 40 min typ. under resan så sa även hans om går och kollar biljetten att jag inte kunde ha väskan brevid mig (för att tåget skulle bli så fullt) men då sa jag att jag skulle till flyget och då gick det bra (för då fattade han att jag skulle av innan det skulle komma jätte mycket med folk)

när jag skulle av fösta tåget så fick jag även hjälp med en av mina väskor. tack för trevligt folk. sedan var det på nästa tåg och sitta där i 2 timmar. sedan väl på flygplasten så checkade jag in mina väskor. fick övervikt med 1 kg (undrar om jag hade klarat mig om jag inte hade behövt tömma ryggsäken, för den vägde ändå en del med alla saker där i. men jag behövde inte betala något för min övervikt) sedan var det att fördriva tiden på flygplatsen i typ 3 timmar.

Sen så tog det 2 timmar att ta sig till stockholm och sedan var det bara att vänta där på Arlanda i lite mera än 4 timmar. sen en timmes fly till ume. i ume så vart jag upplockade av min lärare och hans tjej. sedan typ 40 min till skolan. gissa om jag var trött när jag kom till skolan. att bara sitta och inte göra något en hel dag tar på krafterna.

Sen på lördagsmorgon så träffade jag först Joel som först va "hej" och sen "vänta, du bor inte här. du bor inte här. du bor inte här. välkommen hem" (pekade på mig med diskborsten samtidigt, för han stod och diskade) sedan träffade jag Kjerstin som inte fattade att det först var jag (satt ute och läste slutet av Bilbo) sen vart det samma grej med B-G. Sen träffade jag lite folk i Lönnen. Sen lite mera folk när jag skulle gå ut och äta lunch i solen. Carl va så gullig "Kim e du tillbaka. E du tillbaka" och jag sa "nä det e bara en illusion" och han "vaaa.. sluta att jävlas, e du tillbaka eller ska du till england igen. stannar du" jaa han var i alla fall väldigt gullig på sitt vanliga sätt.

sedan träffade jag lite mera folk när jag sedan gick in igen. dom skulle visst grilla och sa att jag skulle med. Evelina la upp en bild när vi var och grillade och hade taggat mig i bilden och jonas hade kommenterat med "ofta kim e tillbaka".
Känns nu som att jag har fokuserat väldigt mycket på hur folk välkomnade mig, och inte hur min upplevelse i england va, men jag blir så glad över hur dom reagerar på att jag e tillbaka. Ingen fattade typ att jag heller va tillbaka, vilket gör det hela så mycket "roligare".

Det ända som inte är allt för roligt är att min vänster arm gör bajs ont. menmen, e man klantig så e man klantig och får ha ont. ska även lägga upp bilder från min vistelse i England, när jag har tid ;) blir kanske så att jag skriver lite mera om England när jag ser på bilderna och får värsta flash backen.

This is England

Så då var man i England, och på håret var det. Var nästan inte säkert att jag skulle fara när jag har legat med över 39 graders feber hela veckan typ (har 36,5 som normal temp) men jag for, och tur e väl det. e frisk nu men har ont i axeln och har glömt alla mina värktabletter hemma (egentligen bara lite starkare alvedon, dom andra fick jag bara ont i magen)

Men vi fick faktiskt springa till planet från ume (vart lite strul med incheckningen) men sen så har resan gått väldigt bra, vart även upplockade på tågstation av mannen i familjen som sagt.

Verkar förövrigt hamnat hos en väldigt bra familj också. det ända tråkiga är att jag delar rum med en. trodde att när jag valde "delat" att det var bara så att jag skulle få bo med andra studenter och inte dela rum. men hon som jag delar rum med verkar jätte trevlig. om jag minns hennes namn rätt så är det Verina och kommer från Schweiz och är 21 år, och ska plugga här i 16 veckor (tänkte först "vad dyrt")

just nu är jag ensam hemma när hela huset (utom jag då, da) och gått på gudstjänst. sitter som den nörden jag är och lyssnar på "video game live" som jag köpt. e så nöjd.
sitter och väntar på att klockan ska bli "träffa 'svenskarna'", men min mage har fortfarande dallas tid (mat och sovklockan) vaknade tidigt i morse och var hungrig, bara för att min mage e van att det ska vara frukost vid en visst tid.

extra virrig i huvudet (efter en vecks sjukdom) så ser jag en liten tv på rummet och tänker "fungerar den?". startar och ser att "power ranger" går på tv, och det verkar som att det är den äldre versionen av de, vilka nostalgi känslor man kan få av så lite.

så nu har ni i alla fall en lite update om mitt liv här borta, lite rörigt skrivet (men ha lite hänsyn med tanke på att min hjärna inte ännu är tillbaka till vanligt, så vanligt som det kan)

Mayday, Mayday. Kraschande Kim. Störtande Kim

Ibland så e det inte tänkt att man ska ha tur.

Men först till lite roligare grejer.

I fredags så for jag Tomas och Evelina in till Ume för att att gå på Umefolk. Det e en festival med folkmusik (vilket inte är min typ av musik, men det var roligt att lyssna på det) Vi tre hade köpt en dag, men sen så ändrade jag och Evelina oss och ville ha för två dagar. Problemet var det att det inte gick att betala det extra. Men efter en stunds brainstorming så kom han i kassan på en lösning. (vi köpte an lördags biljett som jag och Evelina delade kostnaden på, fick två dagars biljetten 7kr billigare)

Sedan väl där så stötte vi på "mannen, myten, legenden, den dansade mannen" - mannen (han fick det namnet, typ) För vi gick till "schottis för nybörjare" och där kom det en man som frågade om jag ville dansa med honom (Evelina försökte att lära mig stegen) Men jag sa att jag inte kunde dansa men att Evelina kunde. Hon försökte att backa ur men det vart så att dom två dansade en "tur". När det "turen" var över så dansade han med mig. Denna gång kunde jag inte prata mig ifrån det. Mot slutet så snurrade han mig så mycket att jag var yr (men det gick över fort) Men han stod i alla fall kvar och väntade på att jag skulle dansa med honom igen. Tomas ska visst ha fått en mördar blick av han (han sa något, minns inte vad)

Men innan han hann övertala oss att dansa med honom så sprang vi iväg för att hinna se Marcus (en lärare på skolan) spela. Vi såg sen jojk (Mattias som går på skolan var med i det "bandet") Vi fick även höra jojk rapp. Vi lyssnade på en massa olika saker.

Sen så gick vi och lyssnade på Evelinas kompis familj som spelade. Och där satt vi, jag Evelina och Tomas. Vi diskuterade lite om att Tomas skulle ha sagt "ja, jag dansar med dig" till den dansade mannen, när han inte fattade att vi inte ville dansa nå mer med han. Men då kom vi överens att, om han kom och frågade "dansa" så skulle Tomas säga ja. Men efter ett tag kom David och tog med sig Tomas. Jag och Evelina satt och små skämtade om att Tomas gick just för att inte behöva dansa med honom. Grejen var bara den att när vi just sagt det så kom han dansande förbi oss.

Sen när vi for hem och skulle tanka bilen (lånade Simons bil) så var vi alla trötta och slut (var väl hemma 02:30) Grejen var bara den att Evelina fick först inte upp luckan. Jag frågade om hon var säker på att det inte fanns en knapp som gjorde att luckan öppnades. Rätt hade jag. Nästa problem var att vi inte fick upp tanklocket. Vi stod och vred. Och vred. Och vred, men fick inte upp den. Tillslut så frågar en äldre man (som också var på bensinstationen) om vi behövde hjälp. Vi sa att vi gärna tog hjälpen som vi kunde få.

Han lyckas att vrida upp tanklocket direkt. Vi hade vridit och höger, var tänkt att man skulle vrida och vänster. Jag vet inte när, men nån gång under allt detta, så sa jag att jag var jätte trött, och darfär var jag så flummig. Då säger han "jag är också trött, jag har kört ända ifrån stockholm" (grejen var att vi verkade visst lite lätt berusade, enligt Tomas)

Sedan på Lördag så for vi in igen för att se lite mera. Fredagen var dock bättre. Hände inte så mycket förutom att vi träffade David och en kompis åt han. David ville att vi skulle berätta historien om den dansade mannen, så vi gjorde det. Och när vi har berättat klart så ser vi honom.

Sedan så gick jag och Evelina och lyssnade på ett Österrikiskt band, vilket var chockerande bra. Det slutade med att jag och Evelina köpte var sin cd (dock var cd inte lika bra som dom var live, av det lilla vi hann höra på i bilfärden hem)

Det var först tänkt att vi skulle lyssna på Tomas kusins band som spelade på kvällen men ingen av oss orkade. Så vi for hem. Väl hemma så var det livat  Lönnen, och jag kände "hur ska jag kunna sova och känna mig utvilad när vi ska till backen i morgon". Så jag satt i Aspen och såg på  Mysteriet på Greveholm. Där var det en som sa att jag kunde ta dens säng om jag inte skulle kunna sova i Lönnen. Men grejen var det att när jag väl gick till lönnen, för att kolla läget så var det tyst och jag lyckades med att somna.

Nu till det ej så roliga saken.

Vi for till Bygdsiljumsbacken för att åka slalom och snowboard. Jag hade länge funderat över om jag skulle åka snowboard (som jag bara har åkt en gång tidigare men för två år sedan) eller åka slalom (som jag har åkt några gånger mer an snowboard, men för tio år sist) Tomas sa att jag borde åka det jag var bättre på, så jag valde slalom (tar mig ju inte upp för liften med snowboard)

Så första åket åker jag nästan in i ett träd, för jag kan inte svänga. Jag trillar några gånger för att det går lite för fort. Sedan faller jag igen (en tredjedel kvar av backen). Jag känner "jaha, detta var ju roligt. Hur många gånger ska jag egentligen behöva trilla innan jag är nere" och sen känner jag bara en smärta som strålar från axeln. Mot slutet så har jag äntligen lärt mig att svänga. Bättre sent än aldrig brukar man ju säga (inte för att det stämmer denna gång, hade varit bättre om jag lärt mig att svänga tidigare)

Väl uppe efter lift turen, säger jag till Tomas och Jörgen att dom kan åka själv, jag känner att jag vill känna efter hur det gick med axeln. Så där står jag. Själv. Men bara ett tag, för sen kommer Jonas och Charles. De frågar hur det har gått och jag berättar att jag har trillat och gjort illa mig. När Jörgen och Tomas kommer upp igen så brister det för mig. Jag har för ont.

Går in där uthyringen är och får alvedon, och så kollar en om det e så att axeln är ur led (han blir guidad via telefon) Inget ur led. Han säger att jag ska gå och sätta mig och ta det lugnt. Jag ringer hem och pratar med pappa. Han frågar om han ska komma och hämta mig. Först säger jag nej, men sms:ar sedan mamma om att han visst kan komma. Jonas satt och höll mig sällskap medans jag väntade. Tur nog fick jag pengarna tillbaka från uthyringen (tror att det beror på att han som var där kände min mormor)

Så pappa hämtar mig, får se några renar på vägen hem. Tomas ringer mig för att höra hur det är med mig. Han och Charles säger sen till mig att dom inte riktigt fattade hur illa det var. För på kvällen for jag nämligen till ume för att kolla upp axeln.

Tar några bilder på axeln, ingen fraktur eller brutet. Dom vill även skicka mig på ultraljud för att kolla så att det inte är en muskel eller en sena som har släppt. Dock kan dom inte göra det på söndagkväll (var lite för sent visst) Men dom skulle ringa så fort som kunde, för jag berättade att jag skulle fara till England på lördag. Får lämna akuten med Tradolan (men det hjälper inte mot smärtat) Dom ringer inte på måndag, och smärtan blir bara värre och jag mår illa och har skyhög feber.

Idag så ringde mamma till dom (för jag hade visst fått ett brev hem där det stod att jag fått tid den 7:e mars, när jag e i England) Men hursomhelst så får jag komma till akuten 15:30 för att göra ultraljudet. Väl där så kollar han lite här och där. Och sen börjar han även att växla till axeln som jag inte skadat, och jag känner "ngt stämmer inte".

Tur så e det inge fel med ngn muskel eller sena. Problemet e att jag har visst en liten fraktur i axeln (som jag fattade som var det vid "axelhuvudet" eller vad man kallar det) Att jag ska ha fått frakturen när jag trillade, axeln ska som ha farit lite urled (vet inte om urled är rätt förklaring), och sen när det skulle tillbaka så ska den ha slagit i ett annat ben och därav frakturen. Sen så ska jag som ha en "lårkaka" bak i axeln också (samma som sist jag trillade och gjorde illa axeln)

Sedan så ska jag även ha åkt på en sväng av influensan. Berättade nämligen att jag hade haft feber, ont i ögonen (hon frågade om det var när jag tittade i sidled, och jag sa ja) och så lite andra grejer. Hon sa att det var symptomer för influensan. 

Allt som allt. Denna helg är något som jag snart kommer att glömma. Har ont i axeln (ska dock få sluta att äta tradolan och äta ett antiflamatoriska läkemedel i stället) Känns som att min olycka inte kunde ha hänt på en mer olämplig tid, eller influensan.

This is, soon, England.

Snart så e det inte länge kvar innan jag lämnar Sverige för att plugga i England ännu en gång. Drygt en vecka kvar. Har inte riktigt ännu fattat det. Har fått ett mail där det står lite om familjen som jag kommer att bo hos, och det känns som att det kommer att bli en bättre familj än sist.

På lördag blire för min del i alla fall att fara in till Skellefteå för att se en datorspels utställning som dom har där. För andra vekar det bli fest, vilket jag e lite bitter över. För det e som att alla vet, utom jag. Igen. Nästan så att jag far hem bara för att kunna ladda upp batteriet och vara med folk som vill vara med mig.

Men tillbaka till Englands resan. Det känns lite spänt. Har bokat biljett hem, har skrivit ut den idag (bekräftelsen som dom ville att man skulle skriva ut). Måste komma ihåg den. Aja, det ska bli kul. Och inte ska jag oroa mig eller känna mig bitter över vad folket gör här. Dom får väl göra vad huttifan (heller vad e det man säg???) vad de vill. Jag ska göra vad jag vill, hade ju tänkt att fara in till ume imorrn för att se Umefolk.

Näe, usch. Känn mig typ stressad över allt och inget. Tror nog att jag ska lägga mig i sängen och se en film, har upptäckt att det finns sjukt många som jag ska se, för att folk har sagt att dom e bra eller liknande. Så jag ska lägga mig med datorn och sedan se lite film på Cmore. Ibland så e det bra med att bara få va och se på nått hjärndödande.

BTW, vad e det med folk (eller vi norrlänningar) vet inte folk vad man menar när man säg bron'? Som textilbron, herrgårdsbron?  Vadå 'Farstu' vad e det för fasoner. Bro het det. Punkt.
Välkommen till Norrland, där nya ord lärs. (tidigare: Senadrag, He, Kalvdöden, Nalta, Harta, Skuffen mfl.)

Vem vare som INTE kastade?

Inget illa men mot musiklinjen, men det har varit sjukligt rent när de ha varit borta. Lite tomt och tyst (vilket kan vara härligt ibland, att det e tyst). Men innan dom försvann så kom det ett mysterium om den trasiga assietten, vem vare som hade sönder den, och vem vare som inte kunde kasta den? För ärligt, hur svårt är det att kasta en trasig grej?

(Nu kommer bitter Kim ut här. Min frustration. Jag har bytt ut namnen för jag känner att jag inte vill hänga ut någon.)

Allt fick sin förklaring för en stund sedan när de kommit tillbaka efter sin mini turné. Hur jag visste att de var tillbaka i Lönnen var av Sven och Lisa klagande över att vi fått fika (de såg den fina lappen som satt på anslagstavlan) Jag sa att det var därför det var så fint som vi fick det. Lisa var inte sen på att påpeka på att det var ju ingen här. Så jag svarade med en axelryckning "precis".

Då säger hon: "det e ju bara därför Lars och Göran inte varit här".
Vilket e sååååå fel. Sanningen (som jag även sa till henne) var att hon hade glömt kakpaket framme innan dom drog, så hon skulle inte skylla på Lars och Göran, att det är just dom stökar ner.

Då kommer bortförklaringarna "det var så stressigt innan vi skulle fara"

Men när jag ändå hade de nyanlända "musiklinjarna" på plats så frågade jag vem som hade haft sönder en assiett och inte slängt det. Jag sa att det inte var så roligt att upptäcka det när man städar. Det var Lisa. Då känner jag frustationen inom mig växa. Först pekar hon finger åt två, att det e dom som gör att vi aldrig får nå fika för att vi har städat så fint, men sen e det hon som lämnar grejer efter sig.

Så jag säger "Det e inte så svårt att kasta assietten när man har haft sönder den? så att skylla på att det e Lars och Göran som stökar ner efter sig, det stämmer ju inte."

hon smiter iväg till sitt rum. Sven stannar kvar och säger att han fattar vad jag menar, och går sedan iväg för att trösta Lisa (som uppenbarligen tog illa upp av det jag sa. Väggarna är ju tunna i gamla hus och jag tror mig höra snyftningar)

Och visst känner jag lite skuld (e så himla bra på att göra det, även fast jag inte har gjort något) över det jag sa till henne. MEN, jag sa det inte med någon vass röst eller på något hemskt sätt. Sa bara i vanlig samtalston hur det var. (var bara hon som reagerade på det viset. Lars märkte typ inget ens. hörde vad jag sa)

Visst, resan kanske hade gjort att hon inte tålde nått, men jag kan bara säga att vi som inte for i väg e ganska så less på Sven och Lisas beteende. Att inte städa efter sig och peka finger (har hänt mer än en gång) Och jag orkade inte mera, så jag sa som det var, så att de fattar hur det ligger till.

En helt vanlig fredag

Jag e en av de personerna som inte gillar alla hjärtansdag, dels för att jag tycker att det e fel att kärleken bara ska få lite extra uppmärksamhet en gång per år. Tycker att man ska göra det så ofta man kan, om man har någon som man verkligen bryr sig om. En dag per år e bara fel.
Och del så gillar jag väl inte det av personliga erfarenheter. Har varit med skit personer (kanske låter lite starkt men dom e allt annat än snälla) En, han hypade alla hjärtansdag så jag trodde att han skulle göra något speciellt men inte alls. Han vart mera sur när jag försökte att hinta att jag ville göra något speciellt. (Han vart som sur, för han tyckte att det inte var hans ansvar att göra något speciellt, han täckte inte lägga ut nå pengar på sånt. Fattig student va hans ursäkt)

Förra veckan så hade den underbara Liselotte redovisning av sitt projekt, en konsert. Var sjukt bra konsert (inte för att jag hade förväntat mig nå annat från henne) Sen i ett mellansnack så (minns inte riktigt vad hon sa, vart som lite tagen) men det var att det fanns några personer som betydde lite extra typ (som sagt jag minns inte riktigt ordagrant vad hon sa)

Men då nämnde hon i alla fall (detta minns jag lite tydligare) att det fanns ju en person som hade skjutit upp sin englands resa för att vara där, en sin resa till göteborg och så en till.
jag var "england" för först, när det bara var jag som skulle åka till england själv, så fick jag bestämma vilket datum jag skulle fara. och jag visste att Liselotte skulle ha sin konsert i början av året, så då sa jag att jag ville åka efter hennes konsert.

sedan igår så kände jag min busig och ville göra ett bus (göra en snöbollsvägg utanför någons fönster) men på grund av tidsbrist så kom Tomas på en ännu bättre idé, så vi "byggde" en snögubbe (tog redan existerande snöklumpar från en snöhög) utanför ens fönster. (ska lägga upp en bild på den fina snögubben)

I kväll så har det pratats om att ha ett knytkalas film kväll för oss som e kvar på skolan. hela musiklinjen har farit på en liten turné, for i onsdags kväll och kommer hem på söndag natt. så vi e inte så himla många kvar på skolan. och så fick vi i lönnen ÄNTLIGEN fika!!!! (fick fika för att vi städat så fint. brukar vara oftast vara björken och ibland aspen, aldrig lönnen)

lat lördag

ännu en vecka som har gått, shit vad tiden flyger förbi. känns som att det nyss var januari ;)
denna veckan har typ haft temat "slå kim i huvudet" för August lyckades slå mig i huvudet i matsalen och Victor lyckades att slå mig på läppen innan vi skulle sjunga för Pär.

Nu är det även (halvt) bestämt när resan till England 2.0 blir av. Jag och Tine far till England sista feb eller första mars. det kommer att bli nice. Satt även hörrom veckan och kollade på gamla bilder för jag har tänkt att beställa efter dom som bilder. kollade då även igenom bilderna från England och fick värsta flashbaken. Så nu tänkte jag dela med mig av några bilder från Englands resan

Minns när vi åkte buss en gång och hur vi skämtade
och sa "hur visste dom att vi var singel"

Rummet som jag och Jenny delade. Var standard att det såg
ut så här.

När vi var vid Stonehenge så stötte jag på denna mysiga tomten.
(vi var utanför inhägnaden, kostade visst ganska mycket för va där inne,
och man såg kanske bra utanför)  

Chris berättade att stenarna  (två stycken) som var där var olika varma.
ena var kallare än den andra. var så roligt när dom stod och kände på dom
(Stonehenge) 

Stonehenge

Fanns så sjukt underbara varningsskyltar i England

"Tree cutting" e ju verkligen det gubben på bilder gör....

Vi var på "utflykt" och ett hus var så mysigt tyckte alla så det var värsta
foto stunden.

Fanns jätte många ekorrar på ett ställe, och dom började även
att förfölja en. bilden e lite suddig, men "the evil squirrel"

Ska även ta mig i kragen och beställa efter visum till Australien. Vet inte om jag redan har skrivit om hur min Australien planer ser ut (för tillfället så kan jag typ inte tänka, kan inte ens spela tvspel, ofrivillig dygning. kunde inte sova i natt. somnade halv 8 och sov till 12) men jag hade i alla fall tänkt att fara dit i tre veckor typ och göra alla saker bortsett från pluggandet som jag tänkt mig. som att lära mig att surfa är en grej.
Ska även kolla upp om jag ska fixa nå visum om jag ska till Nya Zeeland (vill ju kolla in Hobbit stället)

Idag är det invigningen av kulturhuvudstads året inne i Ume, var sjukt taggad på att fara in och se det, men jag e som dagt lite seg i skallen och bussarna går som vanligt: som skit. tror att jag kommer att streama invigningen från svt (dom skulle visst visa det) vill ju se eld showen som dom ska ha på isen.

Ska nog fortsätta att inte göra något, och även göra ett nytt försök att spela lite tvspel. det är ju inte lat lördag för inget.

Balloons

Livet leker och äntligen så har snön kommit för att stanna. nu i helgen så kommer även några underbara vänner på besök till dallas vilket aldrig är fel.

Slutet av förra veckan började så att på fredag fyllde Viktor år (21+1 som det stod på tårtan) sedan på lördag Simon W (21?) och sedan slutligen Charles på söndag (24). lördag så for vi in ett gäng till ume för att ha lite roligt för att gratta dem.

Sedan i tisdags så fyllde Liselotte år.
Grejen med henne är att första året hon gick på Dallas så fylldes hennes rum med typ 60 ballonger (lite här och var, även i taket), andra året 400 ballonger (täckte golvet), så det har som blivit lite av en tradition att fylla hennes rum med ballonger. Detta år så hade de fått för sig att verkligen fylla hela rummet med 1260 ballonger. Hela rummet vart inte så fullt vi hoppats på men det funkade. sedan så låg vi gömda under alla ballonger (varmt!) för att sedan  komma upp och sjunga för henne när hon kom in i sitt rum.

Efter det så for alla ballonger (som överlevt) ut i korridoren.
Så här kommer några bilder från när vi höll på att blåsa ballongerna och sedan när de var i korridoren.

 

Det första bilden: In the making att blåsa alla ballonger. Hannes e nästan gömda under alla ballonger.

De två andra bilderna: När ballongerna är i hallen.

Ett tappert försök att ta en panorama bild över hur rummet såg ut (från början)

Hur hallen såg ut när jag och Tine bestämde oss för att he alla (så många vi orkade) ballonger på väggarna och taket.

En grej var att när de var i hallen och vi hett ballonger på väggarna och taket så satt jag sedan i ett hörn och fick jätte många ballonger över mig. vart helt enkelt levande begravd. ballong terapi, det e inte att underskatta, man kan inget annat än att vara glad när man har så många ballonger runtomkring sig <3 nbsp="" p="">
Igår så for jag, Tine, Lova och Sarah och testade på lite bootcamp. jag har inte så himla mycket träningsvärk (än) men att det känns i bena lite när man går i trappor speciell och på vänster sida av magen när det blir lite för roligt.

Å nej, jag har inte skrivit något sedan 2013...

Nu blir det skriverier av högst onödiga saker (typish, eller....)

Nyår idag/igår, vad säg man? I alla fall så for jag inte till ume och firade nyår hos bästa Jannike och hennes vänner. Inge fel alls.
Sedan när tolvslaget närmade sig så befann vi oss nere på stan. Sjukt massa folk (jag skämtar inte hur mycket folk. hur många umebor kan man tränga ihop på rådhustorget? en hel del) och en del poliser ser man även traska omkring. (viktigt att nämna de när de har en del i min fina berättelse)

När tolvlaget var över så började folk att skåla här och där, lite diskret. Men en han skakar sin flaska och sprejar ner typ alla runt omkring (själv var jag inte mer än 5m bort och ångar att jag inte filmade detta) men när han sprejat klart så slänger han flaskan, helt stolt över det.
Ett under att ingen vart träffad av flaskan.

Vad han inte visste (eller visste han???) var att en polis var precis bakom honom, och då menar jag direkt (1m kanske) så när killen kastat sin flaska så hugger/greppar polisen tag i grabbens axlar och går iväg med honom. (plockar även upp den kastade flaskan)

Att säga att detta var det roligaste som hände får ju mitt nyår att låta jätte tråkigt, men det var sjukt roligt.

Så tack Jannike & Company för en sådan trevlig kväll (lite rörigt när vi inte visste vars Kim tagit vägen [inte jag Kim] och lika rörigt när vi först skulle till berghem sedan haga, sedan tillbaka till berghem osv. rörigt och förvirrande men inge mindre kul för det)

Sedan grattis till bästa Frida som fyller år idag.